Av de tyska filmerna jag sett (inte för att det är så många, men ändå) är Good Bye Lenin av Wolgang Becker faktiskt den bästa. Det är en film som aldrig riktigt går långsamt, vilket medför att jag har lätt att hänga med och tappar inte intresset, som fastklistrad alltså. Sonen som gör allt för att skydda sin mor från en värld hon antagligen inte längre kommer att tycka om, är både vackert och komiskt skildrat i en härlig balans. Detta måste alla se!

4/5