Jag har ju de senaste veckorna blivit "tvingad" till att se igenom de flesta av Hitchcocks 40-talsfilmer, på grund av en b-uppsats som blev inskickad igår. Inte så pjåkigt att behöva pressa mig själv till att se dessa underbara filmer inte. Det var ju inte jättesvårt, om jag säger så. Ibland dessa svartvita verk, hittade jag en film, som jag inte sett förut och som går rakt in på min tio-topp-lista (ja, jag har faktiskt en). Rebecca heter den och är från 1940. Som i ett inlägg tidigare (beauty of the week) nämde jag Joan Fontaine och även den här filmen. För det är mycket på grund av denna karaktär jag fullkomligt smälter till filmen. Slutet, som vanligt med Hitchcock, är oväntat och beundransvärt, en härlig tvist. Ja, om ni ska se en film av Hitchcock ska ni se denna film (om inte hans film Rear Window som också ligger på min tio-topp-listan).
5/5